Nä nu lell!
Snart måste det hända nåt alltså! Blir ju rent av psykiskt instabil av detta . . . harva på, samma lika hela tiden. Eller ja, i veckan var jag visserligen i Malmö och jobbade och idag har jag varit med karlarna på företaget. Det är kul, riktigt skoj att göra något annorlunda emellanåt men det känns inte som att det räcker. Känns mer som att man bara skjuter på det ofrånkomliga - att bryta ihop av tristess. Vet dock inte riktigt vad det är jag vill göra eller hur länge jag måste göra den saken för att det ska kännas bättre. Beror kanske lite på vad det blir . . .
En weekend till London hade räckt ganska länge för att hålla mitt humör uppe. En resa till något varmt ställde hade varit underbart. Ett nytt jobb. En ny hobby. Äh, ja vette faan vad som skulle behövas!
Nä det här går ju inte heller, svidar om till fredags stassen och åker till Per, jepp jepp.
Kommentarer
Postat av: Anna
Det är detta som kallas livet ;)
Kram på re
Trackback