Ida Norling

 . . . inte jag heller om jag ska vara helt ärlig men nu jeflar kära läsare, nu ni har jag minsann en bil! :D
Jag och P begav oss mot Lund i morse vid halv åtta. Fjärilarna i magen var ett faktum då de visat sig att de som ägde bilen då bara haft den sedan julafton och skulle nu redan göra sig av med den . . . why? Vad var felet liksom?

Pelle den klippan ringde upp föregående ägare, alltså den som ägt bilen före de som jag köpte den av. Det samtalet gjorde att mina fjärilar försvann och så att ett litet fånigt smile kunde leta sig fram i mitt ansikte då det visade sig att det absolut inte var några fel på bilen.
Kvart över elva var vi på plats och efter en massa om och men med jobbiga människor kunde vi äntligen gå in och skriva på papprena.
Ursäkta men jag har svårt för personer som inte förstår mig och som jag inte heller förstår mig på. Nåja, det gick bra och bilen är nu äntligen min! F I N A L Y !
Den ser helt perfekt ut, hur fin som helst både in och utvändigt, just love it!

Nå, vad tycker ni - är hon/han/det inte alldeles alldeles underbar?!
Vi kommer att få det bra tillsammans, jag ska skämma bort den som om det vore mitt eget barn, inköp nr. 1 blir ett par rejäla extralysen! :)