Ida Norling

Sitter hemma i soffan nu, har precis kommit innanför dörren efter att ha levererat hamburgare till lovvie :) Kvällen på Acb har förflutit i väldigt snabb takt och ingen ar gladare än jag för det. Har varit så skönt där nu ikväll när vi bara kört manuella, tystnaden som blir när robotarna inte är igång är underbar, det där pysljudet kan ta kol på en. Efter jobbet liftade jag och Ellinor med Peter och P.Joe hem. Gick in till mig och fikade lite samt uppdaterade oss lite på blogg-fronten, dessvärre hade inte så mycket nytt hänt sedan sist jag tittade . . . Egentligen, vilket beroende man bygger upp när man läser andras bloggar, lite skrämmande tycker jag.

Nu sitter jag i soffan iförd Pelles sköna träningsbralls, en tröja, palle sjalen och en mössa - rätt bekvämt men det börjar bli lite varmt. Kanske att man skulle ta och lätta på klädseln lite, eller ja, rätt mycket och krypa ner i sängen. Är ruskigt trött, framförallt i benen som känns som att dom domnat bort . . . Kan inte påstå att jag ansträngt mig mer idag än nån annan dag, hum.

I morgon är det planerat att jag och Ellinor ska ut och gå. Klockan nio var det tänkt att vi skulle ge oss ut på en timmas lång promenad för att sedan avsluta med 20 härliga minuter i solariet, får se om vi tar oss iväg den tiden. Egentligen borde inte jag sola nå mer nu på ett tag, huden i ansiktet har verkligen tagit stryk av de här två senaste gångerna, har blivit så fruktansvärt torr så fy. Nåja, jag har sagt det förut men jag säger det igen; vill man vara fin får man lida pin (och det vill jag lova att jag gör då jag näst intill måste bada ansiktet i hudkräm på mornarna/kvällarna).

Förresten hade jag en överraskning som väntade på mig idag när jag kom hem :) Pelle hade varit här och placerat ett kort på sig själv i en av alla mina tomma ramar och ställt bredvid sängen. Blev så glad när jag såg det, tack sweet! Nu måste jag göra något likvärdigt till honom . . . hum, undrar just vad det ska bli . . . ska fundera ut något riktigt bra, så han blir jätteglad :) Tills vidare får han nöja sig med ett mms som jag lovat att skicka till honom nu i natt (synd bara att jag är så dålig på att få till bra kort på mig själv, dock är det ju tanken som räknas).

Allt allt allt går bra nu, ingen kan vara gladare än jag - omöjligt!