Ida Norling

Efter att jag skrivit sista inlägget igår ringde min kära (aningens jätte berusad) och ber mig komma bort till Tomas där han och de andra grabbarna sitter och förfestar. Packar ryggsäcken och beger mig sedan bortöver Ängesvägen med en flaska Smirnof Ice i högsta hugg. Anländer till pöjkan och slår mig ner vi bordet. Pratar och har allmänt trevligt. Ser att det ligger en bukett rosor intill bordet och frågar vem den lyckliga är. Roger svarar att de var till mig från Pelle men att han nog glömt bort dom, hehe. Roger försöker fånga Pelles uppmärksamhet och när han tillslut lyckas frågar han om han glömt bort blommorna. Pelle börjar ropa till Tomas och fråga vart han lagt dom . . . hittade dom tillslut, gick fram till mig och sa "dom här är till dig, tänkte på dig när jag köpte dom" Maaaan, gulligare finns inte :) Sen stog han och berättade vilka färger dom var, gula, rosa, röda . . . haha, han var för söt!

Vid åtta halv nio börjar vi vandra bortöver, ett snabbstopp hemma hos Christian för att sedan hoppa i båten som ska ta oss bort till Skanderåsen. Dock tog vi oss inte så långt jag och Pelle eftersom han undertiden vi gått blivit sur. Jaja, ingen fara på taket för min del, jag kan gärna följa med dig hem. Gick upp till Laban där Linus, Jörgen + två dalmasar satt och drack. Umgicks en liten stund med dom sen hem till familjen Högström. Satt och pratade lite, men kom inte överens om det minsta lilla så tillslut gick jag hem.

Spenderade sedan resten av natten med att försöka få tag på Pelle igen, detta utan vidare resultat. Gick tillbaka upp till huset och såg då att hans cross (eller vad det nu är) var borta :/ Gick hem igen och lyckades tillslut somna, vaknade igen vid halv tre och såg att jag hade två missade samtal på mobilen, från Maja. Försökte ringa tillbaka men fick inget svar. Gick upp idag vid halv elva, gick upp till Pelle men ingen Pelle där. Började då bli riktigt orolig, ringde till alla hans vänner men ingen hade sett skymten av honom. Försöker ringa Maja igen men inget svar. Får lite senare ett sms av henne där hon frågar om Pelle ligger på sjukhus. VA!? Ringer upp henne på en gång och får höra att hon hört att han kört åt helvete och nu ligger på sjukhus. Oron blev ett faktum, jag bara skakade och med gråten i halsen ringde jag till mamma och frågade förtvivlat vad jag skulle göra, vart jag kunde ringa för att få reda på något mer. Slutade med att jag ringde till sjukhuset i Östersund som i sin tur kunde meddela mig att Pelle var där. Ringde till Danne och frågade om jag kunde få låna hans bil, ingen fara Ida, jag följer med! TACK kära vän! Jag och Danne skyndar oss in till stan och sjukhuset. när vi går in igenom dörrarna till den avdelning vi fått veta att han ligger på mår jag så dåligt så jag knappt kan stå eller prata . . . jag visste ju fortfarande inte hur illa däran han var. Frågade ett par sjuksköterskor vart han låg och dom visade oss in i rummet. När vi klev in såg jag att hans mamma och syster var där och att han själv satt på en stol. Lättnaden jag kände när jag såg honom var obeskrivlig! Var kvar nån timma, pratade lite och bara mådde så bra av att han klarat sig bra, endast ett brutet revben, 5 stygn i hakan och några blåmärken och skrapsår. Taaaaack!

Efter besöket på sjukhuset bjöd jag Danne på mat. Volos blev det, plankstek för min del och Oxfilé toast för Danne, mycket gott!

Är nu hemma igen, blir lugnt ikväll, känner inte för att dricka eller så. Ska bara vara hemma med min Per. Längtar så tills han kommer hem så jag får pussa på honom och en gång för alla tala om hur mycket han betyder för mig!